Hoppa till innehåll
Hem » Artiklar » Hur tar jag hand om trädgården? Back to basics

Hur tar jag hand om trädgården? Back to basics

Har du en trädgård som inte ser ut att trivas som i trädgårdstidningarna? Läser du artiklarna får du en massa bra tips om jordens betydelse och vattning, plantering mm. Mycket av det är bra råd, men jag vill ta det ett steg längre bakåt för kan man förstå varför är det lättare att relatera och det är först då man börjar våga prova själv och lära känna sin trädgård.

Vad är det som gör att växterna frodas? Givetvis skiljer det sig från växt till växt beroende på om arten anpassat sig för att leva i skugga, sol, torrt eller fuktigt mm. Men det finns en hel del krav på omgivningen som är likartat för de flesta trädgårdsväxter och då är vi inne lite på växtfysiologi. Men jag ska inte göra någon komplicerad redogörelse för osmos, cellandning och fotosyntes. Grejen med det här inlägget är att du ska förstå vad som är viktigt och varför.

Så, alltså. Väldigt förenklat:

Växternas ovanjordiska delar (det vi kan se) behöver koldioxid, solljus och utrymme.

Växternas underjordiska delar behöver syre, vatten, näringsämnen som tex kväve, fosfor och kalium (samt ett antal till i mindre omfattning) och utrymme.

Vad betyder då detta?

Koldioxid behöver vi inte bry oss om. Det finns fritt i luften och det behöver vi inte tillföra. En del påstår att växterna mår bra av att vi pratar med dem för att vi andas ut koldioxid, men det antar jag är mer av en skröna.

Solljus är viktigt. Det är en av växternas byggstenar för att kunna växa. Till barnen brukar jag säga att ljus är mat för växterna tillsammans med näringen som tillförs rötterna. Men ute i trädgården behöver vi inte bry oss så mycket om det heller. Det är när vi börjar odla inne vi behöver tillsätta extra belysning för att inte odlingen ska gå bananas i jakt på ljus.

Hur får rötterna syre?

Jo, genom att jorden är luftig. Det blir den genom att det översta jordlagret på ca 40-60 cm innehåller mycket luftigt material. Det kan vara jord som är rik på döda växtdelar, maskar och inte trampas runt på. Fluffig kompost eller halvt nedbrutna växtdelar är perfekt. Det är framför allt i det översta jordlagret som de syreupptagande rötterna finns, helt enkelt för att det är så långt ner luftens syre tar sig genom maskhål och andra små hålrum i marken.

Hur får rötterna vatten? Genom regn och bevattning såklart, men också genom grundvatten som sugs upp av jord som ligger i kontakt med grundvattnet. För att vatten ska sugas upp i jorden behövs något som kallas kapillärkraft och den fungerar bara när mellanrummen mellan jordkornen är tillräckligt liten. I sand, som jag har här hos mig, är kapillärkraften bara någon centimeter, medan den i lera kan vara flera meter. I lera är vattnet dock så hårt bundet genom kapillärkraften att växterna inte orkar få loss vattnet. Silt kan hålla mycket vatten, men inte så hårt som lera och det är också därför den blir instabil med skred som följd.

Förlåt, nu svävade jag iväg in i teorierna lite. Vill ni läsa mer om markbundet vatten och se att det går att räkna på finns ett par länkar sist i inlägget. Det här med mark och jord är mycket fysik och kemi.

Näringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) kallar vi makronäringsämnen och det är dessa som brukar finnas i stor mängd i gödselprodukter, både syntetiska och naturgödsel. Men det mesta av detta finns det massor av i vanlig trädgårdskompost och lägger man till kökskompost så behöver man knappt gödsla mer än med lite extra kväve under växtsäsongen. Kväve behövs för tillväxten av grönmassa, dvs blad. På hösten behöver växten invintra och därför ska man inte tillföra kväve för sent på säsongen för då växer växterna för länge. Vill man ha mycket blomning och mindre bladmassa kan man minska på kvävet och gödsla mer med fosfor-kalium. Olika växter är förstås olika känsliga för detta och har olika stort behov av näringsämnen.

Jag är ingenjör och tekniskt lagd och då är det tillfredsställande att tänka sig detta som ett tekniskt system, som alltid fungerar på samma sätt. Och det är det jag också försöker koka ner detta till för att det lättare ska gå att förstå. Men man ska ha med sig att växter är levande organismer. Alla arter, sorter och till och med individer är olika. Det är när man börjar jobba med kloner (vegetativt förökade sorter – tex med hjälp av sticklingar) som de börjar bli likadana. Men även då kan de bete sig olika, spontana mutationer uppstår hela tiden under tillväxten samtidigt som miljöfaktorerna också påverkar utveckling och hur växten beter sig.

I naturen (och i trädgården) konkurrerar växterna ständigt om dessa faktorer. Deras utveckling beror på tillgången på näring, luft, ljus och vatten. Under evolutionens gång har vissa arter specialiserat sig på att klara brist på ljus, eller brist på marksyre. Dessa hittar vi i skuggiga eller våta miljöer där andra inte klarar att överleva.

Då växter är levande varelser så anpassar de sig till förutsättningarna. Där det finns begränsat med vatten fäller de blad för att minska på vattenförlusten. Där det är skuggigt blir bladen extra stora för att fånga upp så mycket sol som möjligt. Rötterna sprider sig ständigt och utvecklas extra starkt där de hittar bra förutsättningar. Där näringstillgången i marken är begränsad, tänk att vara ett träd som med sina rötter hittar ner i ett avloppsrör. Här finns ständig tillgång på luft, vatten och näringsämnena kväve och fosfor. Jackpot!

Sammanfattningsvis då, hur tar jag hand om trädgården med tanke på all denna information?

Jo, se till att:

  • Marken är luftig och inte packad.
  • Se till att det finns mycket organiskt material som kan hålla vatten i det översta jordskiktet.
  • Se till att inte jorden torkar ut (genom att täcka marken – med vad som helst: marktäckande växter, löv eller annat växtmaterial, marktäckande duk – vattna om jorden ändå blir torr.)
  • Se till att växten har tillgång till näring under hela växtsäsongen – genom att tillföra gödsel och/eller kompost. Gärna komposterad kogödsel på våren och pelleterat höstgödsel på förhösten.
  • Se till att du sätter rätt växt på rätt plats där den har förutsättningar att trivas.
Finn fem fel. Eller: Även professionella gör fel.

Och framförallt – mitt bästa råd:

Se till att konkurrensen hålls borta. Det som mest effektivt konkurrerar om vatten och näring med trädgårdsväxter alla kategorier är gräs, så se till att hålla planteringarna fria från gräs!

Låt inte gräset växa intill stammen på träd och buskar!

Marken & Växten – Beräkning av kapilärkraften (slu.se)

Kapillaritet – Wikipedia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *